Dag 37: Bloomer Girl

11 Jan

il_fullxfull.184509829

Bloomer Girl (1944), 657 föreställningar
Musik: Harold Arlen
Sångtexter: E.Y. Harburg
Libretto: Sig Herzig & Fred Saidy, baserad på en opublicerad pjäs av Lillith & Dan James

Föreställningen utspelar sig i den amerikanska södern vid tiden för det amerikanska inbördeskrigets utbrott. Samma tid och miljö som Borta med vinden, alltså.
Huvudperson är den fritänkande Evelina Applegate, dotter till en tillverkare av krinoliner. Hon revolterar mot sin far genom att dels engagera sig i abolitioniströrelsen (de var slavmotståndare) och dels förespråka användningen av s k bloomers.
Evelinas far försöker få henne att sluta upp med sina ”fånigheter” och istället bli intresserad av en krinolinförsäljare från trakten. Han hoppas att en man ska få henne att börja bete sig som det anstår och lämpar sig för en kvinna. Evelina faller för Jefersson (som mannen heter) men kan bara tänka sig att gifta sig med honom om han friger sin slav Pompey. Något som han faktiskt gör.  Evelina och hennes väninnor hjälper Pompey att fly med hjälp av The Underground Railroad – ett nätverk av modiga människor som ställde upp med mat och gömställen för slavar på rymmen.
Det blir dock inget äktenskap för Evelina och Jefferson, åtminstone inte nu, för när föreställningen slutar så meddelas det att kriget har brutit ut och Jeff tar värvning i Sydstatsarmén.

Det låter som en allvarlig föreställning men faktum var att det var en komedi. Och det avspeglar sig i ”Yip” Harburgs bitvis väldigt kvicka sångtexter. Musiken är typisk storskalig fyrtiotalsmusikal, stor orkester och stor ensemble som körar på var och varannan låt. Lite för mycket för min smak för körer på den tiden sjöng arr som tvingade dem att ligga i väldigt höga och nästan plågsamt skrikiga lägen. Inte blir ljudet av körerna, eller nån annan för den delen, bättre av att inspelningen är från fyrtiotalet. Men hellre en halvdan inspelning än ingen alls. Från början släpptes sångerna på singel stenkakor innan de samlades på en LP i början på femtiotalet. Efter det dröjde det ända till nittiotalet innan musiken åter gavs ut, nu på CD och sen så har det dröjt tills i år innan jag lyssnat på den. En lång resa.

Är den bra? Tja, sisådär, för arrangemangen och inspelningstekniken gör att det tar ett tag att värma upp sig till den. Men den växer med upprepad lyssning, det gör den verkligen. Och det finns faktiskt en del riktigt bra låtar och jag hittar fler för varje lyssning.

Favvisar:
The Eagle And Me, Evelina, I Got A Song, It Was Good Enough For Grandma

Kuriosa:
Föreställningen var en relativt stor framgång när den kom men har knappt spelats efter det. En TV-version, med Barbara Cook, gjordes 1956.

Harold Arlen skrev musiken och ”Yip” Harburg sångtexterna till filmen Trollkarlen Från Oz (1939). Sången Over The Rainbow från den vann en Oscar som årets bästa sång 1939 och valdes till 1900-talets bästa sång av Recording Industry Association of America (RIAA) and the National Endowment for the Arts (NEA) 2001.

Harold Arlens porträtt hamnade på ett frimärke 1996.

Om sången The Eagle And Me har Stephen Sondheim sagt att han önskar att han hade skrivit den.

Celeste Holm (Evelina) kom till den här föreställningen direkt efter sin triumf som Ado Annie Carmes i Oklahoma.

”Bloomers” var en slags puffbyxor med avsmalnande ben som kvinnorna på 1850-talet bar under kortare klänningar. Det var ett försök att både vara ”victorianskt” anständig och samtidigt underlätta det för den tidens kvinnor att kunna röra sig och vara mer aktiva. Tidningarna och allmänheten förlöjligade sig över klädesplagget som aldrig slog igenom.
Bloomer

Pressklipp:
”It probably will be resident on Forty-fourth street untill hoop skirts, in the usual cycle of women’s fashions, come back again. Thet won’t be tomorrow.”
– Lewis Nichols, Times

”Seldom has a play received such an enthusiastic welcome. They could be taking curtain calls yet.”
– Jim O’Connor, Journal-American

”As everyone knows, she (Celeste Holm som spelade huvudrollen som Evelina) has no singing voice to speak of (last night she put David Brooks, who can sing, to  a stiff test in a duet by apparently singing a different tune than the one he was singing), but she doesn’t need to sing – she can recite a song better than most good singers can sing it.”
– Burton Rascoe, World-Telegram

”Just because Celeste Holm shouted something at the top of her lungs in Oklahoma is no reason for anybody to assume that she can carry a score like Arlen’s, and it’s a pity, for she’s a lovely person and a nice actress. For Heaven’s sake, Miss Holm, go back to the drama where you belong. You’re killing us.”
– Wilella Waldorf, Post

Videosar:
Utdrag ur tv-versionen (1956) med bl a Barbara Cook.
En cool jazzversion eller en cool jazzig Lena Horne eller originalversionen  av The Eagle And Me

10-1-44

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: