Dag 45: Destry Rides Again

19 Jan

eec662e89da0e1272faa3110.L

Destry Rides Again (1959), 473 föreställningar
Musik & sångtexter: Harold Rome
Libretto: Leonard Gershe. Baserad på filmen Destry Rides Again (1939) som var baserad på en berättelse av Max Brand.

I den lilla staden Bottleneck, i den ”vilda västern”, är det de laglösa med saloonägaren Kent i spetsen som styr. De har anställt ett fyllo till att vara sheriff, en smart lösning tror de. Men ”fyllot” tar sin utnämning på allvar och lovar stadsborna att han ska rensa upp bland banditerna och att han för det syftet har skickat efter Tom Destry jr, sonen till en legendarisk sheriff.
Jr är precis som sin far en fantastisk skytt men han är också pacifist och anser att man kan lösa konflikter utan att ta till våld och vägrar därför att bära vapen. Detta gör att ingen tror att han skall klara jobbet. Men det är det väl klart att han gör det till slut.
Hjälp får han bl a av den lokala ”madammen” Frenchy och hennes flickor för hon har ju naturligtvis, mot sin vilja, fallit för den lugne och artige sheriffen.

Det här är en riktigt glad och härlig musikal. Den må utspela sig i ”vilda västern” men musiken har bara en touch av country och en släng av munspel, resten är typisk jazzinfluerad musikalmusik, så som den lät mot slutet av femtiotalet.
Inget castalbum som sticker ut men kul för stunden och jag är lite svag för sån här musik.
Sen är det ett stort plus att det är Dolores Gray som spelar madammen. Hennes skönt mörka och lite rökiga röst ger mig små rysningar och hon kan verkligen konsten att leverera text. Hon kan i en och samma låt få fram humor, sarkasm och sensualism – det är inte illa.
Harold Rome har skrivit en stark samling låtar och hans texter är dessutom ovanligt roliga och smarta.
Om jag skulle ge den ett betyg så skulle det bli en stark trea.

Favvisar:
Once Knew A Fella, Hoop-de-Dingle, Tomorrow Morning, Fair Warning, That Ring On The Finger

Kuriosa:

Destry Rides Again har filmats ett flertal gånger. Mest beröm är versionen från 1939 med James Stewart och Marlene Dietrich. Det sägs att Marlenes tolkning av Frenchy var inspirationen för Madeline Kahns karaktär Lili von Schtupp i Mel Brooks filmen Det våras för sheriffen från 1974.

Schtupp är förresten Yiddish  för att ha sex med nån. När man blandar in Yiddish ord i det engelska språket kallas det ibland för Yinglish, ex ”I’d like to schtupp her”

Max Brand, vars berättelser om sheriffen Destry musikalen och filmerna är baserade på hette egentligen Fredrik Schiller Faust. Det känns som ett taget namn det också men hans föräldrar hette faktiskt Faust i efternamn.
Han var en otroligt produktiv författare och han skrev under många olika namn. Främst skrev han för s k pulp magazines, d v s tidningar tryckta på billigt papper och som var fyllda med noveller, följetonger och kortare romaner oftast med ”sensationellt” innehåll: hårdkokta gangsterromaner, skräck, sci-fi- eller westerns. Han var så flitig att han kunde bidra med två följetonger samt en kort roman i ett och samma nummer.
Hans mest berömda skapelse är nog Dr Kildare.

Videosar:
Are Yor Ready, Gyp Watson med Dolores Gray
Marlene Dietrich sjunger See What The Boys In The Back Room Will Have ur filmen från 1939
Madeline Kahns sjunger I’m Tired från Det våras för sheriffen. Hysteriskt kul!!
I’m Still Here fr Follies (London 1987) med Dolores.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: