Dag 53: Gentlemen Prefer Blondes

27 Jan

61p2PsdysQL
Gentlemen Prefer Blondes (1949), 740 föreställningar.
Jag utgår från Encores! konsertversion från 2012.
Musik: Jule Styne
Sångtexter: Leo Robin
Libretto: Joseph Fields & Anita Loos baserad på hennes bok med samma namn från 1925.

Like a little lost lamb I roamed about,
I came to New York and I found out
The one you call your ”Daddy” ain’t your pa…”

Lorelei Lee, är en fattig flickan från Little Rock som blir en ”gold digger” och urtypen för den ”dumma blondinen”. Musikalen handlar om hennes resa till Paris, en stulen tiara, svartsjuka pojkvänner, missförstånd, diamanter, romantik, miljonärer, ”suger daddies”, nattklubbsshower, ”mörka hemligheter” från ungdomen och äkta kärlek och är en av de charmigaste och roligaste musikaler jag vet.
Nu är jag kanske lite färgad av det faktum att detta var en av de första musikaler jag hörde. Och det skadar inte att den har en fantastisk samling bra låtar där Diamonds Are A Girls Best Friend är den mest kända. Och så Carol Channing förstås…

När jag var liten fanns det ett radioprogram på P3 som hette För Musikalvänner. Det var bara en halvtimme långt och sändes varannan vecka. Jag upptäckte det av en slump nån sen kväll när jag satt och lyssnade på min lilla transistorradio och det blev ett av de program som jag såg till att aldrig missa. I det första programmet jag hörde (jag har det fortfarande inspelat på ett gammalt slitet kasettband) så presenterades just Carol, Lorelei och Diamonds för mig på en och samma gång. Ett möte jag aldrig glömt och som blev startskottet för min kärlek till musikaler faktiskt. Carol presenterades som världens enda kvinnliga bas. Nu är det kanske inte helt sant, men hennes röst är fullständigt unik och har man en gång hört den så glömmer man den aldrig.

Skivan med originalcasten har jag haft i decennier och även filmversionen och den engelska castinspelningen. Men när inspelningen av Encores!konserten släpptes i höstas så var jag bara tvungen att skaffa den också. Speciellt med tanke på att all musik finns med här. De gamla inspelningarna var ju begränsade av det faktum att man bara fick plats med ca 20 minuter per LP sida så man fick sålla bland materialet.
Inte så här inte. Här hittar jag dansmusiken, alla verserna (inklusive encorer) på låtarna samt ett par sånger som jag inte ens visste om att de fanns. Lycka. Och det hela framförs med stooor orkester och ensemble, just så som jag vill ha det.

För mig kommer originalcasten alltid att vara den enda ”rätta” inspelningen och Carol Channing den enda ”äkta” Lorelei men den här är ett riktigt trevligt tillskott till min samling.
Lorelei i denna inspelning är helt klart baserad på Marilyn Monroes tolkning i filmversionen från 1953. Fast utan Marilyns oskuldfullshet och storögda naivitet. I denna version är Lorelei betydligt mer endimensionellt ”sex kitten-aktig” och det tycker jag är synd. För visst är hon en kvinna som avvänder sig av sex för att få det hon vill ha men hon känns så utstuderad och manipulativ här och det är inte så jag sett rollen. Megan Hilty som spelar henne saknar dessutom den komiska tajmingen, humorn och självdistansen som Carol hade. Rachel York som bästa väninnan Dorothy Shaw känns betydligt roligare och vassare men det är klart hennes roll har ju inte riktigt samma ikonstatus som Lorelei.
Ensemblen låter det bra om. Orkestern ger ett härligt komp även om de inte riktigt får till svänget, det är lite för smooth, finns ingen  riktig 20-tals razzamatazz känsla.

På det stora hela är jag nöjd med denna inspelning och all musik som jag inte hört innan är stunder av pur lycka för mig. Hela musikalen är så fylld av bra musik och fantastiska  och roliga sångtexter så mina klagomål är mest små, små petitesser för det här är ren och skär musikalklycka, en tvättäkta klassiker från tiden då Broadway var bäst i världen på sånt här. Platinum!

Favvisar: It’s Delightful Down In Chili, I Love What I’m Doing (When I’m Doing It For Love), Bye Bye Baby

Kuriosa:
Carol Channing fick sitt stora genombrott med rollen som Lorelei Lee och hon kom att spela rollen även i en reviderad version av musikalen som kom 1974, den versionen hette kort och gott Lorelei.
Hon skapade en ikonisk roll till under sin karriär för hon var nämligen original Dolly Levi i megasuccén Hello Dolly (1964), en roll hon kom att spela i flera olika uppsättningar under 30 års tid. När hon för sista gången spelade rollen så var hon en bra bit över 70.

Megan Hilty kan man se i tv-serien SMASH (2012) där hon är den ena (den blonda) av de två skådespelarna som slåss om att få rollen som Marilyn Monroe i den fiktiva Broadwaymusikalen Bombshell.

Videosar:

High lights från Encores! konsert
Carol Channing framför Little Rock och Diamonds i tv fr 1953
Megan Hilty från Encores!: Diamonds
Diamonds med mupparna
Carol 89 år gammal!!!! (2010)Framför Diamonds och Hello Dolly!

Gentlemen-Prefer-Blondes-1949-Broadway

2 svar to “Dag 53: Gentlemen Prefer Blondes”

  1. Jennie Backman januari 27, 2013 den 4:54 e m #

    Diamonds med mupparna är felllänkad, den går till samma som den nedanför (Gypsy of the year), den ska väl gå till denna: http://www.youtube.com/watch?v=mYBO0AwvS_U

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: