Dag 74: Jelly’s Last Jam

17 Feb

81aRwo4AvoL

Jelly’s Last Jam (1992), 569 föreställningar
Musik: Jelly Roll Morton, Luther Henderson
Sångtexter: Susan Birkenhead
Libretto: George C. Wolfe baserad på Jelly Roll Mortons liv.

Musikalen börjar med att Jelly har dött, han befinner sig i ”limbo” och ser tillbaka på sitt liv. Han tvingas återuppleva många av de svåraste ögonblicken där han både blir sviken av men också själv sviker människorna omkring sig.
Det börjar i New Orleans där han föds in i en gammal rik kreolsk familj ”of color”. Han revolterar mot dem och sin uppväxt genom att tillbringa tid på bordellerna i stan och bland de fattiga svarta. Han snappar upp stadens rytmer och möter även stadens främste rag-timemusiker Buddy Bolten.
När hans farmor upptäcker hans livsstil så gör hon honom arvslös och förskjuter honom. Han börjar då slå sig fram som musiker och når en del framgång som kompositör och utser sig själv till jazzens skapare och fader.
Hans saknad efter sin familj gör dock att han framhäver sin kreolska bakgrund och hävdar å det bestämdaste att inga ”svarta” rytmer finns i hans musik. Hans rasism är upphovet till att han sviker både sina vänner och kvinnan han älskar.
Medan jazzen utvecklas, frodas och sprids så finner Jelly hur han mer och mer hamnar i dess bakvatten och till sist är i det närmaste bortglömd. Hans liv slutar genom ett slagsmål där han blir knivskuren och han dör på den ”svarta” avdelningen på ett sjukhus i Los Angeles.

Jag måste erkänna att jag känner mig lite kluven inför denna platta.
Å ena sidan så finns här en massa helt fantastiskt bra musik. Det svänger om den, det är välsjunget, välspelat och snyggt arrat.
Å andra sidan finns det också en massa dialog insprängt i många av låtarna vilket blir ganska så störande eftersom de bryter sönder min upplevelse av musiken.
Så mitt i all underbar musik så blir jag konstigt nog både uttråkad och irriterad av denna cd.
Nu beror nog en del av min irritation på att Jelly inte är eller framställs som en särskilt sympatisk person men det är inte bara det. Jag känner att jag skulle behöva se denna show. Allt pratande, berättande och dansande som bryter in i alla låtarna ger mig en känsla av att jag missar de bästa bitarna, inte får helheten.
Normalt brukar en castskiva fungera bra som dokumentation av musiken och vara helt njutbar att lyssna på oavsett om man sett showen eller inte men inte den här gången. Här känner jag att utan det visuella så fattas en väsentlig bit och det är det som gör att denna skiva inte fungerar för mig.
Missförstå mig rätt nu, det finns fantastiska nummer här som fungerar hur bra som helst att bara lyssna på men skivan som helhet inbjuder inte till omlyssning. Jag får väl  bränna min egen version av den som bara har de bitar jag vill lyssna på och njuta av.
Så jag är förvirrad, för den är bra men jag gillar den inte.

Favvisar:
The Jam, Michigan Water, Doctor Jazz, Last Chance Blues

Kuriosa:
Musikalen fick 3 Tony Awards; för bästa manligahuvudroll (Gregory Hines); bästa kvinnliga biroll (Tonya Pinkins) och för bästa ljusdesign (Jules Fisher).

Jelly Roll Morton föddes som Ferdinand Joseph LaMothe 1890 och dog 1941.
Efternamnet Morton tog han efter sin styvfar.
Smeknamnet ”Jelly Roll” tog han medan han spelade på bordellerna i New Orleans och det var den tidens slang för det kvinnliga könsorganet.

Oavsett om man ska anse honom som jazzens fader eller inte så är det ett faktum att hans komposition Jelly Roll Blues är den första förlagda jazzkompositionen, den kom 1915.

”Creoles of Color” var av blandras men ansågs finare än ”svarta”. Dessa Gens de couleur libres, som de också kallades – New Orleans var under franskt styre under lång tid och franskan och allt franskt ansågs som lite finare – hade många av de rättigheter och privilegier som annars bara ”vita” hade på denna tid, exempelvis rätt att inneha egendom och även rätt till högre utbildning.  Detta medförde att de var måna om att inte beblanda sig med eller gifta sig med ”svarta”. Innan det amerikanska inbördeskriget hade till och med några av de mest framgångsrika och förmögna färgade Creolfamiljerna slavar.

Pressklipp:
The show at the Virginia Theater is not merely an impressionistic biography of the man who helped ignite the 20th-century jazz revolution, but it is also a sophisticated attempt to tell the story of the birth of jazz in general and, through that story, the edgy drama of being black in the tumultuous modern America that percolated to jazz’s beat.

Is the effort a complete success? No. But after watching the sizzling first act of Jelly’s Last Jam, at once rollicking and excessive, roof-raising and overstuffed, you fly into intermission, high on the sensation that something new and exciting is happening, whatever the wrong turns along the way. The briefer Act II is another, deflating story, but one that should not be permitted to deface the memory of the adventurous Act I.

Mr. Wolfe brings on a high-voltage company of singers and dancers and a series of musical numbers in which biographical flashbacks, daring theatrical stylization, boisterous entertainment and tragic inferences all mesh in repeated crescendos. The songs have been ingeniously crafted, mostly from Morton’s own compositions, by the arranger and composer, Luther Henderson, and the lyricist, Susan Birkenhead, who have tailored this instrumental music to meet the demands of the theater and of singers without sacrificing its integrity.
– Frank Rich, The New York Times

Videosar o ljudisar:
Från showen: That’s How You Jazz
Ganjam av Jelly Roll Morton
Dead Man Blues – piano solo med Jelly själv
Mikhail Baryshnikov & Gregory Hines dansar i White Nights
Gregory Hines Solo Tap Scene White Nights
Sammy Davies Jr & Gregory Hines Discussing Tap
Sammy & Gregory dansar ihop

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: