Dag 258: Bajour

20 Aug

ecd081b0c8a0246712429110.L
Bajour (1964), 232 föreställningar
Music & sångtexter: Walter Marks
Libretto: Ernest Kinoy. Baserad på The Gypsy Women och The King of the Gypsies av Joseph Mitchell som publicerades i the New Yorker

Emily Kirsten är en ung antropolog som studerar de urbaniserade romernas livsstil i New York.
Hon blir god vän med Johnny Dembo, hövdingen för Dembeschtistammen, som satt upp sitt högkvarter i en liten butik på Manhattan.
Han vill köpa Anyanka, dottern till Newarkstammens hövding, som hustru till sin son Steve. Men hon kostar $9 000 och Johnny har svårt att få tag på en så stor summa.
Anyanka som gärna vill gifta sig med Steve bestämmer sig för att hjälpa till att få tag på pengarna genom att göra en bajour, det vill säga att svindla en äldre ensam kvinna på hennes pengar. Komplikationer uppstår när det visar sig att det tilltänkta offret är Emilys mamma…

Det här är en musikal som kanske inte känns så pk idag med sin ganska fördomsfulla och klichéartade syn på zigenare eller romer.
Med pk eller inte, musiken är toppen.
Det är fart, fläkt och härligt medryckande låtar med Broadway-romska influenser.
Texterna är ovanligt smarta med mycket ordvitsar och roliga kluriga vändningar.
Det här är en sån där musikal som funkade en säsong och sen försvann utan att lämna nått större avtryck efter sig.
Det är svårt att fatta att man på den tiden såg en så här hög kvalitetsnivå på materialet som nått självklart, idag så är det sällan jag hör nått nyskrivet som är så kul, melodiöst och medryckande som det här är.
Och så finns Chita Rivera (som dottern Anyanka) med, bara det gör den här plattan till ett måste att ha i sin samling.
Rekommenderas!

Favvisar:
Mean, Honest Man, Move Over New York, Bajour, I Can

Kuriosa:
Blivande superkoreografen och regissören Michael Bennett var med i ensemblen.

I rollen som Emilys mamma hittade jag Mae Questel som nog är mest känd som rösten till Betty Boop.

Pressklipp:
”Bajour”, a Gypsy word meaning swindle, doesn’t come off. It is especially regrettable because this musical … has a number of entertaining ingredients that could have been developed into a sort of Romany version of Guys and Dolls. As it stands, though, it is just a mildly diverting entry that offers occasional pleasures, but not too many or too often.
– Mike Gross, Billboard 5 dec 1964

Videosar:
Bajour med makalösa Chita Rivera, koreografi Peter Gennaro
Honest Man
Words, Words, Words
Where is the Tribe For Me?
bajoursm
Chita Rivera

6352_122680041199
Mae Questel

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: