Dag 280: King of Hearts

11 Sep

2092619009a0d20f023d5110.L
King of Hearts (1978), 48 föreställningar
Musik: Peter Link
Sångtexter: Jacob Brackman
Libretto: Joseph Stein, baserad på filmen Le Roi Du Couer  från 1966 med manus av Philippe de Broca, Maurice Bessy och Daniel Boulanger

1918.
Till den lilla franska byn Du Temps kommer menige Johnny Perkins på krigets sista dag.
Hans uppgift är att desarmera en stor bomb som tyskarna placerat i staden med avsikt att totalförstöra den.
Byn har blivit helt övergiven av sin befolkning och istället har patienterna från ett närbeläget mentalsjukhus tagit över alla byggnader och hus.
Patienterna faller för Johnny och utser honom till sina hjärtans kung.
Johnny lyckas oskadliggöra bomben och väljer att följa med patienterna till deras sjukhus hellre än att återvända hem
Frågan som showen ställer är vilka är mest galna: patienterna eller de som startar och profiterar på krig.

Det här är en riktigt kul liten platta även om den spretar åt väldigt många håll. Här finns lite folkrockballadiga sånger som påminner extremt mycket om Don McLeans verk – för er som inte vet vem han är så säger jag bara sångerna American Pie (och jag syftar inte på Madonna covern från 2000) och Vincent.  Att Don Scardino låter väldigt mycket som McLean förstärker bara intrycket av att jag ibland lyssnar på en McLeanplatta. Det här är ingen kritik för sångerna är snygga och Dons röst behaglig.
Till detta kommer en samling med Broadway-aktiga ensemblenummer, några komiska nummer och några som inte passar in nånstans men är kul ändå. Kompet känns som om det kommer från en liten kammarorkester.
På det stora hela så tycker jag att det här är en väldigt bahaglig liten show.

Favvisar:
With My Friends, Transformation Suite, Down At Madeleine’s, Raoul’s Grande Cirque, Going Home Tomorrow

Kuriosa:
Föreställningen vann en Drama Desk Award för bästa kostym

Pressklipp:
King of Hearts will doubtless please some people very much. Others, I suspect will be irritated. Few I imagine will find themselves on middle ground. I do. It is a musical of whimsy, without quite enough poetry. Of fantasy without quite enough magic…

What is good about King of Hearts is perfectly good, and often in its way, elegant. Yet the show is definitely no Royal Flush. It is going to be something like the film – it will have hot detractors and fiery adherents. And just a few puke-warm analysts. Certainly it is not a waste of time or money to find out where you stand.
– Clive Barnes, Post

No one ever seems to take a necessary step, sing a necessary song; everything is geared to the necessary splash of spectacle while the narrative nods. Which is really no way to put together a cohesive, or even coherent, musical. Everybody’s overwhelmed by it, and the result is handsome, expensive and a serious muddle.
Walter Kerr, The New York Times

Video:
Trailer till den franska originalfilmen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: