The Fantasticks (1960), Off-Broadway, 17 162 föreställningar!!!!!!!
Musik: Harvey Schmidt
Sångtexter & libretto: Tom Jones, baserad på Les Romanesques (1894) av Edmond Rostand som i sin tur inspirerades av olika delar från berättelsen om Pyramus and Thisbe, Shakespeare’s Romeo and Juliet, A Midsummer Night’s Dream samt Donizettis L’elisir d’amore.
Två grannar vill att deras barn, Luisa och Matt, ska bli förälskade i varandra.
De låtsas därför bli bittra fiender. De tänker att om ungdomarna inte längre får ungås så kommer de att bli mer intresserade av varandra och det kommer att leda till kärlek. För att säkerställa att allt ska gå som de planerat så anlitar de El Gallo och hans teatergrupp för att de ska ”kidnappa” Luisa så Matt ska kunna rädda henne och bli hjälte.
Så sker och det leder till att Matt och Luisa blir djupt förälskade i varandra.
Men när de får reda på att allt var planerat av deras fäder så dör deras kärlek och de lämnar varandra och beger sig ut i världen – var för sig.
Efter att ha upplevt världen och sett dess mindre attraktiva sidor så återvänder de hem. Nu blir de förälskade på riktigt och det utan inblandning av några manipulerande fäder.
Ännu en liten men ack så charmig show.
En liten ensemble, en samling bra sånger och ett ackompanjemang skrivet för 2 pianon. Den perfekta showen för ett litet teatersällskap.
Till den här castinspelningen (med originalensemblen) har man lagt till ett par instrument för att ge ett fylligare ljud.
Hitsången Try To Remember har jag alltid tyckt varit lite småtrist och jag trodde att den var representativ för showen men det är den inte, det hörde jag genast när den underbara overtyren satte igång. Här har vi skönt jazziga låtar, valser, en hel del ”show” låtar och flera komiska nummer. En väldigt skön blandning.
Jag har sett en svensk version av showen och även filmversionen och kan väl säga att själva handlingen har åldrats en hel del men musiken är fortfarande väl värd ett besök.
Favvisar:
Overture, It Depends On What You Pay, This Plum Is Too Ripe, Plant A Radish
Kuriosa:
Originaluppsättningen spelades 42 år på raken och är den musikal som spelats längst i världen, men eftersom den spelades på en liten teater Off-Broadway så nämns den inte alltid då man pratar rekordshower.
För er som argumenterar om rekord så kan jag meddela att den musikal som spelats längst på Broadway är The Phantom of the Opera.
Den musikal som spelats längst på the West End är Les Miserables (den kom året innan Phantom).
Föreställningen är extremt populär bland små regionala teatergrupper, amatörsällskap och skolor i USA, ca 250 olika uppsättningar görs varje år.
En revival av showen hade sin premiär Off-Broadway 2006. Om man slår ihop antalet föreställningar den spelats med originalets antal så är den nu upp i över 20 000 föreställningar!
You can get the rape emphatic.
You can get the rape polite.
You can get the rape with Indians:
A very charming sight.
You can get the rape on horseback;
They’ll all say it’s new and gay.
So you see the sort of rape
Depends on what you pay.
Från sången It Depends On What You Pay. Den här texten kan verka väldigt grotesk och olämplig idag men det beror på att vi numera enbart förknippar ordet ”rape” med våldtäkt men från början stod det för våldsamt bortförande och i denna sång så är det den betydelsen man menar. Se handlingen ovan.
Pressklipp:
Although it is ungrateful to say so, two acts are one too many to sustain the delightful tone of the first. After the intermission, the mood is never quite so luminous and gay.
…
Perhaps The Fantasticks is by nature the sort of thing that loses magic the longer it endures. Any sign of effort diminishes it. But for the space of one act it is delightful. The music, played on piano and harp, has grace and humor. All the actors are thoroughbreds.
– Brooks Atkinson, The New York Times
Videosar:
The Fantasticks (1995) Trailer
En annan trailer
Jerry Orbach – Try to Remember
Soon It’s Gonna Rain
The Fantasticks at Arena Stage
Musikalipedia - musikalblogg 
Kommentera