Dag 241: A Time For Singing

24 Nov

61Qots71bsL
A Time For Singing (1966), 41 föreställningar
Musik: John Morris
Sångtexter & libretto: Gerald Freedman & John Morris baserad på Richard Llewellyns roman How Green Was My Valley (1939)

Föreställningen utspelar sig i ett litet Walesisk gruvsamhälle i början på 1900-talet.
I centrum för handlingen så finns familjen Morgan, vars manliga medlemmar, utom den yngsta, alla arbetar i gruvan.
Det råder en hätsk stämning inom familjen eftersom alla inte är överens om det lämpliga i att bilda en fackförening för gruvarbetarna.
Dottern i huset (Angharad) är förälskad i samhällets protestantiske präst David. Han råder dock henne att gifta sig med gruvägarens rike son. Hon gör det trots att hon inte älskar honom.
Gruvarbetarna inleder en strejk och plötsligt tillhör Angharad fiendesidan.
De strejkande orsakar en översvämning i gruvan i vilken två ur Morganfamiljen dör.
Angharad lämnar sin rike man och förenar sig med sin familj och får sin älskade David.

Det här är storslagen, dramatisk musik och framförs av stora röster och innehåller massor av maffiga körpartier och är, om jag ska vara helt ärlig, bitvis ganska så redigt trist och oengagerande.
Men här finns en del att glädja sig åt, mycket låter som om det var skrivet av Rodgers & Hammerstein – lite som om The Sound Of Music hade utspelat sig i ett gruvsamhälle i Wales istället för i Österrike. Med det vill jag säga att det finns härliga melodier, kul texter och så, men det känns som om jag redan hört det mesta. Och med tanke på att den kvinnliga huvudrollen låter lite som Petula Clark får jag också lite associationer till filmversionen av Finian’s Rainbow. Och att få så många associationer till andra verk är ju aldrig bra, för varje musikal vill väl ha en egen röst som gör att man omedelbart känner igen den.
Så inte dålig, inte bra, inte musikaliskt originell men ändå ganska kul att ha hört och det kan nog hända att jag kommer att fastna för den lite mer efter ett par genomlyssningar till.

Favvisar:
When He Looks At Me, I Wonder If, A Time For Singing, I’m Always Wrong, Why Would Anyone Want To Get Married?

Kuriosa:
När boken kom 1939 så hävdade författaren att den var självbiografisk och baserad på hans egna upplevelser som barn.
Efter författarens död så avslöjades det dock att det var ren och skär lögn. Hans familj var visserligen av Walesisk härkomst men han var uppvuxen i England och hade knappt satt sin fot i Wales.

Pressklipp:
I enjoyed the first 10 minutes of A Time For Singing very much. I thouight I was about to see a good sentimental musical. I was wrong. The bookis faultily built and, despite its length, only skims emotion. The lyrics and music are generally insipid. What is left that is valuable is damaged by two of the leading performers and is noteably helped by none.
Stanley Kauffmann, Times

A Time For Singing spends too much of its time singing. Just asa scene threatens to become verbally interesting, they go walloping off into a bleat that neither satisfies the scene nor justifies intself independently. The entertainment has too much drama to be a good musical and too muchmusic to be a good drama.
Walter Kerr, Herald Tribune

Video:
Let Me Love You

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: