Tag Archives: barnmusikal

Nr 406: A Year with Frog and Toad

25 Mar

61ElgjV1r0L._SS500

A Year with Frog and Toad (2002)
Off-Broadway 2002
Broadway 2003, 73 föreställningar

Music: Robert Reale
Book & Lyrics: Willie Reale, baserad barnböckerna om Frog and Toad av Arnold Lobel.

Through a year that begins and ends with hibernation, Toad becomes an impatient gardener; Frog sends him a letter delivered by a snail; the two go for a swim; Frog goes off to be alone on a rock and a concerned Toad takes him a picnic lunch; Toad bakes some irresistible cookies; the friends go kite flying; they rake each other’s autumn leaves; Frog tells a scary story; they go sledding; and they celebrate Christmas at Toad’s place.
The amphibian odd couple celebrate and rejoice in their differences that make them the best-est of friends while joined by a colorful cast of birds, mice, turtles, and that slo-o-ow snail with the mail. 

Alltså det här är så charmigt att man smäller av. Det må vara en barnmusikal men jag garanterar att man som vuxen också blir helt förtrollad och betuttad i alla figurer på scen och deras ack så mänskliga brister, rädslor och nojjor. Och kärlek och vänskap till varandra förstås. För till syvende och sist handlar den här musikalen om vänskap, att ställa upp för varandra,  finnas där om man behövs, stötta och acceptera varandra och alla man möter oavsett brister. Och detta helt utan pekpinnar och moralkakor. Bara det är ett mirakel i sig självt.
Jag älskar verkligen den här lilla showen.
Och musiken är fantastisk, så där lite 20/30-talsaktigt jazzig och med melodier och texter som etsar sig fast i hjärnan och vägrar att släppa taget – s k ear-worms på engelska.  Jag går mest hela dagarna och sjunger små fraser ur Cookies, Getta Loada Toad, Merry Almost Christmas och flera andra sånger.
Den finns på Spotify så om du känner dig lite låg gå ut och lyssna, för det här är musik som får dig att må bra. Funkar för mig i alla fall!

Föreställningen är perfekt i längd för målgruppen den är riktad till (3 – 10 år) med en första akt på ca 40 minuter och en andra på 30. Och bara 5 skådisar på scen. Som gjord för Teater Pero, Teater Tre eller nån annan teatergrupp som specialiserat sig på barnteater att sätta upp.
Rekommenderas!

Kuriosa:
När Arnold Lobel (1933-1987) gick i andra klass så var han ofta sjuk och hemma från skolan och det var då han började rita och skapa sina första sagor.
Han skrev sin första bok om Frog and Toad 1970. Frog är lång, grön i huden och den vänligare och mer avspända av de två. Toad är kort och satt, med en brun nyans i hyn och mer allvarlig och stel.  Författaren sa att de representerade 2 sidor av honom själv.

Det kom ut 4 böcker om de två vännerna under författarens livstid och två som gavs ut på 90-talet efter att man hittat utkast till dem bland hans kvarlåtenskaper.

Det var författarens dotter Adrianne Lobel som beställde en musikal om Padda och Groda. Hon designade scenografin baserat på pappans teckningar. Hennes man skådespelaren Mark Linn-Baker gjorde det första manusutkastet, han kom sen att spela Padda både Off-Broadway och på Broadway.

Föreställningen var en stor framgång Off-Broadway men floppade när man flyttade den till en stor Broadwayteater. Anledningen till det berodde nog dels på att föreställningen passar bättre på en mindre och mer intim teater än på de enorma teatrarna som finns på Broadway och dels på att biljetterna gick från $30 till $90 styck och det senare priset blir kanske lite väl högt för en barnfamilj att betala.

Föreställningen fick tre nomineringar för Tony Awards men vann ingen.

Press:
Another winner.
Yes, the New Victory Theater has done it again, and anyone who cherishes musical theater and can beg or borrow a child from 4 up might be well advised to make a beeline for Times Square in search of tickets for ”A Year With Frog and Toad.” This bright, bouncy, altogether lovable show, packed with talent on the stage and behind the scenes…

… the treatment by the actors and the creative team makes the material magical. (By intermission, adults are singing the curtain number, ”Cookies,” on the way to the refreshment stand.)
– Lawrence van Gelder, The New York Times


As much an homage to the music of Cole Porter and the hoofing of Bing Crosby as it is to the beloved Arnold Lobel children’s books upon which it’s based, “A Year With Frog and Toad” makes a winning companion to Lobel’s original. 

Sanguine and breezy, without much of a plot to weigh it down, “Frog and Toad” is undeniably geared toward the younger set. Still, eager as this production may be to ingratiate itself, Willie Reale’s book is never cloying, and parents likely will catch allusions to Porter, Sondheim and other great tunesmiths in Robert Reale’s sophisticated, eminently hummable score.
– Peter Ritter, Variety

Videosar
Från The Tony Awards
Getta Loada Toad
Cookies
Opening number

Dag 325: Freckleface Strawberry: The Musical

8 Nov

81Wm+0SD7SL._SL1425_
Freckleface Strawberry: The Musical (2010), Off-Broadway
Musik & sångtexter: Gary Kupper
Libretto: Gary Kupper & Rose Caiola, baserad på bilderböckerna av Julianne Moore med illustrationer av LeUyen Pham

Freckleface Strawberry gör allt för att bli av med sina fräknar – från att skrubba dem med tvål, vräka på smink till att bära en heltäckande skidmask till skolan!
Kommer hennes skolkamrater förstå att det är hon under masken?
Kommer Freckleface vara modiga nog att acceptera den prickiga hy hon varje dag ser i spegeln?
Med hjälp av sina älskvärda skolkamrater som inkluderar en otroligt begåvad ballerina, en söt ”jock” (d v s idrottskille), en charmig lite småkorkad tjej och en helt knasig lärare lär sig Freckleface att alla är olika – och att det är det som gör alla speciella.

Det här är svängigt som bara den. En blandning av gladpop, ”musikallåtar” och lätt och svängig rock gör den här plattan till en de mest up beat plattor jag satt på på länge. Det är svårt att inte dras med i de glada sångerna och åtminstone jag får ett litet leende på läpparna mest hela tiden.
Det må vara en barnmusikal men moralen och sättet som berättelsen berättas på kan nog tilltala de flesta vuxna med.
Me like.

Favvisar:
I Hate Freckles, Freckleface Gangster Vaudeville, I Can Be Anything, We Wanna Be Like Them, Hey It’s Me

Kuriosa:
Det är skådespelerskan Julianne Moore som skrivit böckerna om Freckleface Strawberry. De är löst baserade på hennes egen uppväxt som en extremt fräknig rödhårig flicka.

Pressklipp:
… fast-moving and funny, it will entertain children much older than its heroine. Ms. Caiola and Mr. Kupper have leavened the story line’s sentimentality with comic scenes that expand the picture-book universe…

What most distinguishes the show, however, is its refusal to ignore the unfunny aspects of Strawberry’s situation. She won’t accept adults’ soothing bromides — “I don’t want to be special,” she snaps — and she’s not above taunting others herself.
Laurel Graeber, The New York Times

Freckleface Strawberry is a high-energy show that clicks with the audience, thanks to a lively cast. It promotes the importance of self-acceptance and respect without being preachy or overly saccharine.
Fern Siegel, The Huffington Post

It takes a lot to arrest the attention of a tot. Colors need to dazzle; sounds need to pop. Gary Kupper and Rose Caiola’s Freckleface Strawberry: The Musical does all of this and then some with ease in a 70-minute, partially interactive sparklefest that delights children, amuses adults, and teaches both groups a li’l something about self-esteem and image.
Cindy Pierre, Backstage

Videosar:
Om showen
Freckleface Strawberry Promo Video
I Like Danny
Little Freckleface Strawberry
Creative Minds

Dag 180: Fancy Nancy

3 Jun

61Z92Aw4nrL._SL500_AA280_
Fancy Nancy (2012), off-Broadway
Musik: Danny Abosch
Sångtexter: Susan DiLallo & Danny Abosch
Libretto: Susan DiLallo baserad på Fancy Nancy böckerna, främst Fancy Nancy and the Mermaid Ballet av Jane O’Connor (text) & Robin Preiss Glasser (illustrationer)

Nancy är en 8-årig flicka som alltid vill vara lite bättre, finare och mer glamorös än alla andra flickor. Hon älskar att klä sig i tutuer, ha röda rubinskor på fötterna och en boa slängd nonchalant (det betyder obesvärat och ledigt) runt halsen. Hon älskar också att använda sig av fina, långa och allrahelst franska ord. Men eftersom hon är en storsint (det betyder ädel och generös) person så förklarar hon alltid ordens innebörd noggrant för de ignoranta (det betyder okunniga).

Nancy och hennes bästa vän, Bree, är otroligt uppspelta inför deras kommande dansshow.
Nancy är övertygad om att hon kommer att få huvudrollen, showen ska ju trots allt handla om en sjöjungfru och vem vet väl bättre än hon om hur man gestaltar en glamorös sjöjungfru.
Men en annan ballerina vinner den eftertraktade rollen. Nancys uppgift blir istället att spela ett trist, tråkig, brunt och vardagligt träd.
Men kanske att Nancy med sin fancy-förmåga kan förvandla denna trista hög av bark till nått magiskt, spännande och exceptionellt?
Så slår katastrofen till precis innan den stora dagen: flickan som skulle spela sjöjungfrun blir skadad. Nån måste hoppa in och rädda showen.
Vem kommer att ta över rollen och bli den som får kliva in i rampljuset?????
Spoiler alert!!!!!
Det blir inte Nancy utan Bree som får hoppa in som sjöjungfru. Och Nancy får lära sig att det finns viktigare saker i livet än att kunna fina ord, klä sig i fuskpälsar och få allt man önskar sig – det viktigaste är vänskap, att ställa upp för dem som behöver hjälp, leenden och att njuta av allt det man har.

Det här är en musikal som är riktad till lite yngre barn (från 2 år och uppåt).
Det är inte direkt en sofisktikerad eller avancerad musikal men det fattar ni säkert. Vad det är är ett rätt så charmig litet stycke som jag tror kan älskas av flickor (främst) i 6-10-årsåldern.
Texterna är både enkla och avancerade på en och samma gång. Visst är de främst riktade till barn men Nancys extrema användande av långa och svåra ord (som hon dessutom hela tiden måste förklara) gör att även en vuxen publik kan få det rätt kul.
Musiken är glad och catch-ig och samtidigt fullständigt anonym. Fungerar bra i stunden men det finns knappt nån låt som jag minns ens efter ett flertal genomlyssningar.
Hade jag barn i rätt ålder så skulle den här vara en given platta att spela för dem. Utan barn… kanske inte så intressant – om man inte har ett redigt barnasinne kvar. Vilket jag nog har, för lite charmad är jag allt…

Favvisar:
Anyone Can Be Fancy, You’ll Always Feel Much Better After Tea, On My Team

Ljudis:
Original Cast Recording Preview!

%d bloggare gillar detta: