Tag Archives: concept

Dag 261: Lunch – A Modern Musical Myth

23 Aug

51BHhNoGpTL

Lunch: A Modern Musical Myth (1994), studio cast
Musik: Steve Dorff
Sångtexter: John Bettis
Libretto: Rick Hawkins

En nyligen avliden Wall Street mäklare upptäcker att han inte får komma in i himlen på grund av det liv han levt på jorden.
Han lyckas dock övertyga de himmelska makterna att ge honom en chans att sona sina synder genom att svara på olika personers böner.
Han får lunchskiftet, 12 till 13, att arbeta på.
Han går runt på Manhattan med sin livliga och talande varmkorvsvagn och ikläder sig en mängd olika identiteter när han gör sitt bästa för att hjälpa dem som sökt hjälp via bön.
Genom att hjälpa andra så kommer han till slut till insikt om hur hans handlingar i livet påverkade dem han hade omkring sig och han inser att de starkaste krafterna på jorden är vänskap, kärlek och familjen.

En hyfsat intressant liten musikal – rent musikaliskt.
Här finns en samling sånger som går hela vägen från fullständigt ointressanta till riktigt bra. Ett har de dock gemensamt och det är att de framförs av en otrolig samling solister. Vi pratar om riktiga Broadwaystjärnor från det tidiga 90-talet, somliga på väg upp och andra dalande men alla otroligt bra. Eller vad sägs om den här listan: Michael Rupert, Laurie Beechman, Brian Stokes Mitchell, Davis Gaines, Pamela Myers, Faith Prince, Melissa Manchester och Carol Burnett. Inte illa, va?

Det här är alltså en studio/demo/konceptplatta som skapats för att sälja in och presentera musikalen både för en tänkt publik (för cd:n släpptes offentligt) och för blivande producenter.
Något år senare fick den sin scenpremiär  fast då med en betydligt mindre namnkunnig ensemble.
Musikstilen är kanske vad man skulle kalla för middle-of-the-road radiopop med jazz- och showtune-inslag.
Inte dåligt men inte heller nått man behöver springa benen av sig för att hitta.

Som bonus har man lagt till en medley av sångerna som man arrat till ett konsertstycke. Den är inte så dum.

Favvisar:
Lunch, Requiem For A Lightweight, I Never Danced With You, Why Fall At All?, Perfectly Alone

Pressklipp efter scenpremiären:
During the seven years “Lunch” has been in development — including a one-week run of an earlier version at Michigan’s Cherry County Playhouse and a star-laden “concept album” CD, surely somebody noticed that the musical is in deep trouble. But apparently not… It’s an attempt by a trio of experienced popular music, television and film people to make the transition to musical theater. The attempt shows little likelihood of success.

To begin with, the concept is a theatrical misfire, and the score, despite several attractive melodies, notably “I Never Danced With You, is generic, derivative pop rather than theater music. As for its endless length, the creative team now considers cuts necessary. But why weren’t they made long before this?

But the muddled, sentimental book leaves no cliche unspoken, no audience unmanipulated, and is a tiresome burden on both sides of the footlights. What we seem to have is a passé “modern musical myth” echoing Carousel, Heaven Can Wait and even Company
– Markland Taylor, Variety

Dag 189: The In-Between

12 Jun

431553_126074914187905_104050506390346_102061_1453975337_n[1]
The In-Between (2012), konceptinspelning
Musik, sångtexter & libretto: Laura Tisdall

Den nittonåriga missanpassade och lågpresterande Flick Wimple, har alltid levt i skuggan av sin omhändertagande, kärleksfulla men neurotiska äldre syster, Alice.
Efter att deras föräldrar dött i en bilolycka, blir Alice tvungen att bli mer av en mor än syster till Flick – ett ansvar som får dem bägge att känna sig instängda och som förstärker deras  hat-kärlek relation.
Flick får för sig att hon aldrig kommer att få ett spännande eller exceptionellt liv och beslutar sig därför att inte ge nått tillbaka till livet.
En inställning som hon dock får omvärdera när hon en dag kliver in genom fel dörr och plötsligt finner sig själv fångad i utrymmet mellan två parallella världar, en plats som kallas In-Between.
Där möts hon av den mystiske, om än lite nördig, guiden Calicus, en ung man som har tillbringat hela sitt liv med att leda människor mellan världarna. Han erbjuder Flick en chans att lämna sina problem bakom sig och resa till en annan värld.
Men allt står inte rätt till i In-Between. Flera andra guider har plötsligt försvunnit och det har börjat dyka upp sprickor i väggarna.
I slutändan måste Flick göra ett val: antingen hålla fast vid sitt förflutna, sin syster och världen hon känner till, eller riskera allt för att försöka rädda nått hon inte känner till, nått mycket större…

Det här är bara en koncept- eller smakprovsinspelningspelning som Laura Tisdall gjort för att försöka locka till sig producenter så att hon kan finasiera en riktigt uppsättning.
Sångarna hon använt sig av är alla West End artister.
Det är bara 7 sånger men de visar upp en stor potential.
Stilen är pop/rock och låtarna känns både fräscha och moderna.
Inspelningen känns fullödig och påkostad, det låter väldigt bra om den.
Här bjuds både på ett par riktigt bra uptempolåtar och några, för min del, mindre intressanta ballader.
Ingen av låtarna är direkt dålig och några har till och med lite hit-känsla över sig. Och det, tillsammans med de starka sånginsatserna gör att i alla fall jag blir väldigt nyfiken på att få höra och se den kompletta musikalen. Hoppas att nån producent nappar på den här plattan så hon får en chans att utveckla sin show.
Värd att leta upp.

Favvisar:
She’s My Sister, When I Was Nineteen, Never Expect

Videosar:
The In-Between – A New Musical Trailer
Beyond the Door
She’s My Sister – The Inbetween Musical at The Gala of Gala’s: The Gala
Someone You’d Be Proud of

%d bloggare gillar detta: