Tag Archives: Ervin Drake

Dag 262: Her First Roman

24 Aug

Her First Roman (25th Anniversary Cast) 320kbps
Her First Roman (1968), 17 föreställningar
Musik, sångtexter & libretto: Ervin Drake, baserad på George Bernad Shaws pjäs Caesar and Cleopatra från 1898.

En musikalkomedi om romansen mellan den drygt 50-årige Julius Caesar och den 16-åriga egyptiska drottningen Cleopatra.

En av de klassiska Broadwayflopparna från 60-talet.
Från början skrevs hela showen av Erwin Drake men under try-out perioden så tog man bort 6 av hans sånger och ersatte dem med tre sånger skrivna av männen bakom Spelman på Taket: Jerry Bock och Sheldon Harnick. Dessutom strök man stora delar av hans manus och ersatte det med repliker ur George Bernard Shaws originalpjäs.
Resultatet blev en föreställning som var som ett lapptäcke med flera olika stilar på både manus- och sångsidanoch där inget riktigt hängde ihop.
Efter bara tre veckor så var den borta från Broadway.
Showen fick ingen castskiva. En live-inspelning gjordes under try-outen i Boston, bara som dokumentation, och den plattan har varit så gott som helt omöjlig att få tag på.

Men 1993 så bestämde man sig för att göra en 25 årsjubileumsinspelning av showen.
Man valde att ta bort de sånger som Drake inte skrivit och la tillbaka de sånger av honom som strukits. Resultatet är en platta som är betydligt mer lik den musikal som Drake tänkt sig från början.
Dessutom så har man fått med ett par av originalskådespelarna från 1968: Richard Kiley och Leslie Uggam upprepar här sina roller som Caesar respektive Cleopatra.

Det finns många anledningar till varför en show floppar. I det här fallet så berodde det kanske på att för många hade pillat i och försökt ”förbättra” materialet, och även på att publiken hade svårt med att acceptera ett förhållande mellan en 50-årig man och en 16-årig flicka, och det var dessutom kärlek över rasgränserna samt eventuellt också för att folk kunde se paralleller mellan Roms invasion av Egypten och det pågående Vietnamkriget.
Hoppsan, det fanns visst väldigt många starka argument till varför den riskerade att floppa.
Fast å andra sidan så var det kanske helt enkelt bara en dålig show.

Men när jag lyssnar på cd:n så hör jag inget som säger att detta är en katastrof. Tvärtom, mycket av musiken är riktigt bra. Här finns vackra ballader, några bra up-tempolåtar och en hel del riktigt roliga nummer.
Jag gillar det jag hör och de medverkande verkar ha haft ordentligt kul medan de spelade in plattan. Det hörs för det glittrar om mångas insatser.
Visst finns här ett par lågvattensmärken både musikaliskt och textmässigt men på det stora hela är det en ovanligt kul liten show.
Definitivt värd att lyssna på.

Favvisar:
Many Young Men From Now, Save Me From Caesar!, I Fell In With Evil Companions, The Things We Think We Are, Parable Of The Monkey

Kuriosa:
För att showen inte skulle bli ”a down, dark, anti-public show” så ändrade upphovsmannen på Shaws slut och lät Cleopatra glatt segla med Caesar hem till Rom istället för att stanna kvar i Egypten och invänta Marcus Antonius ankomst.
Drake sa om Shaws originalslut: ”I find it of utmost significance that Shaw himself failed with it.”

Pressklipp:
Speaking frankly, I think you would be better advised to hang around until Her Second Roman turns up and give Her First Roman a discreet miss. Some highly talented people get doused in the Nile with the sinking barge. For Mr. Drake I feel less pity than for the rest. He has permitted his name to be put on the program about five times as large as Shaw’s. The music and lyrics I presume he wrote himself, but the book is taken almost verbatim from Shaw’s play. It is the music and lyrics that spoil the evening.
– Clive Barnes, Times

We are left with a silly romance in silly costumes, a lot of bare-chested men, endless jokes about the name of Cleopatra’s maid (Ftatateeta) and a series of sets that look like room dividers from a super-motel.
– Martin Gottfried, Women’s Wear Daily

Her First Roman made such obvious mistakes that a good half of the audience could have stood up, said where and when, and pointed out to the management the rearranged road to happiness. The misstakes were the songs. They were the wrong songs in the wrong places.
– Walter Kerr, Times

Dag 123: What Makes Sammy Run?

7 Apr

MI0001089756
What Makes Sammy Run? (1964), 540 föreställningar
Musik & sångtexter: Ervin Drake
Libretto: Budd & Stuart Schulberg, baserad på Budd Schulbergs roman med samma namn från 1941.

Sammy Glick är en fattig men extremt ambitiös ung man.
Han börjar som springsjas på en tidning men lyckas ta sig hela vägen till toppen av Hollywoods filmindustri där han blir producent.
Vägen dit är kantad av lögner, svek, och ett hänsynslöst utnyttjande av alla som råkar komma i hans väg, bl a har han en benägenhet att sno folks manus och låtsas att de är hans.
På slutet så har Sammy makt, pengar och en position men har blivit övergiven av alla sina vänner och han lever i ett kärlekslöst äktenskap. Men han är fortfarande hungrig på mera makt och har nya planer och nya mål han tänker nå…

Vet inte vad det är, men det är nått med den här musiken som gör att jag direkt hör att den är från en 60-tals show.
Kan det vara arrangemangen? Orkesterns sammansättning? Soundet? Eller helt enkelt bara att den här känns som urtypen för den tidens scenmusikspråk? Lite jazzigt, lite lätt popinfluerat och väldigt mycket nattklubbscrooning, lite Sinatra i Las Vegas light liksom.
Det betyder inte för fem öre att det på nått sätt är dåligt. Tvärtom faktiskt.
Jag gillar stilen och lekfullheten som finns i musiken, de lätt knasiga och lite småkrystade sångtexterna som så förtvivlat försöker vara smarta, litterära och roliga och precis missar målet.
Det här är charm, väldigt mycket charm och en hel del bra låtar.
Och croonern Steve Lawrence som Sammy. Mmmm, vilken nice röst den mannen har.
En klar överraskning och en platta att återkomma till – ofta!

Favvisar:
A New Pair Of Shoes, My Home Town, A Room Without Windows, You’re No Good

Kuriosa:
Budd Schulberg är kanske mest ihågkommen idag för att han skrev manuset till On The Waterfront (1954), en film som fick inte mindre än 8 Oscars. Bud fick en för manuset, Marlon Brando och Eva Marie Saint fick för bästa huvudroller och Elia Kazan för regin.

Ervin Drake skrev bara musik o texter till en musikal till, den klassiska floppen Her First Roman (1968). Men han skrev ett flertal pophits bl a It Was A Very Good Year som Frank Sinatra fick en Grammy för 1966. Andra hits är I Believe, Quando, Quando, Quando och Tico-Tico.

Boken What Makes Sammy Run? är en väldigt kritisk och cynisk skildring av Hollywood.
Samuel Goldwyn blev så illa berörd av boken att han erbjöd Bud pengar för att han inte skulle publicera den.

Boken har filmats två gånger för tv. Det fanns planer på att filma den med Ben Stiller i huvudrollen i början av 2000-talet men det blev aldrig av.
Steven Spielberg har sagt att boken är:  ”anti-Hollywood and should never be filmed

Pressklipp:
Abe Burrows has directed What Makes Sammy Run? and has kept it moving. But moving backward, maybe.
– Johan Chapman, Daily News

The most zestfully evil musical of the year.
– Normal Nadel, World-Telegram & Sun

The deplorable Sammy Glick is even more unpleasant than he was in the novel.
– Richard Watts Jr., Post

Videosar:
Frank Sinatra In Studio – It Was A Very Good Year (1965)
Steve and Eydie – 1960’s Pop Medley
I Believe med Loretta Lynn
Quando, Qundo, Quando med Engelbert Humperdinck

Ljudisar:
A Room Without Windows – Steve Lawrence
Steve Lawrence & Robert Alda – A New Pair Of Shoes

%d bloggare gillar detta: