The Life (1990 off-Broadway, 1997 Broadway), 466 föreställningar på Broadway
Musik: Cy Coleman
Sångtexter: Ira Gasman
Libretto: David Newman, Ira Gasman & Cy Coleman
Musikalen utspelar sig i början av 80-talet vid Times Square, bland horor, hallickar, junkies och langare. Vi pratar om en tid långt innan området blev rensat och Disneyfierat.
Queen är en prostituerad som säljer sig på 42nd street för att försörja sin man, en vietnamveteran vid namn Fleetwood. Under sina många år på gatan har hon sakta lyckats samla ihop tillräckligt mycket pengar för att ge henne och honom en chans att komma bort från stan och slippa leva ”the life”, vilket är vad hororna kallar sin tillvaro.
Men en dag när hon kommer hem så upptäcker hon att Fleetwood slösat bort hälften av hennes besparingar på droger och på att betala av gamla drogskulder. Samtidigt så har han, tillsammans med hallicken Jojo, plockat upp en ung flicka, Mary, som är på rymmen och som just anlänt till stan. Fleetwood erbjuder tjejen att bo hemma hos honom och Queen och han berättar för henne att han kan göra henne berömd och rik.
Queen försöker få flickan att åka hem men hon vill stanna, lockad av Fleetwoods erbjudanden.
Den kvällen så blir Queen arresterad av polisen och när hon kommer hem dan efter så får hon reda på att Fleetwood, Jojo och Mary haft en trekant.
Rasande så lämnar Queen Fleetwood men blir snart upplockad och satt i arbete av en hallick vid namn Memphis som hotar att döda både henne och Fleetwood om hon försöker att lämna hans stall.
Detta leder så småningom till både misshandel och mord men allt slutar med att Queen får en chans att starta om och kanske kan slippa att leva ”the life”.
En mörk historia fylld av trasiga karaktärer, trasiga liv, svek och hopplöshet men med en musik som ger en rytm och ett liv till det hela som gör att allt ändå känns både attraktivt och hoppfyllt.
Låter kanske som en paradox men om musiken inte hade haft den karaktären så hade det här nog blivit för svart och för hopplöst. Som det är nu så finns det mycket att glädjas åt. Och en hel del humor i allt det hemska. Och massor av bra musik.
Eftersom den utspelar sig typ 1980 så är det en hel del funk och soul på cd:n och den känns verkligen som ett barn av sin tid. Dessutom så finns det ett par skönt svängiga, mer jazziga sånger med också.
I stort så är det här en riktigt bra platta. Några starka och emotionella ballader, ett par komiska ”show” låtar och generellt bra melodier gör det här till en riktigt positiv överraskning.
Musiken finns i två olika versioner, för året innan castinspelningen kom så gav man ut en slags presentationsplatta med alla låtarna (och några som inte kom med till Broadway) och med olika gästartister på varje spår. Här hittar man artister som Lou Rawls, Liza Minnelli, Billy Preston, Jennifer Holliday och till och med den gamle komikern George Burns. Den plattan är mer soulig och poppig än castskivan som är mer Broadway-sk.
Vilken som är bäst är en smaksak, jag har bägge!
Favvisar:
Use What You Got, Easy Money, The Oldest Profession, Mr. Greed
Kuriosa:
Föreställningen vann 2 Tony Awards 1997: bästa kvinnliga biroll och bästa manliga biroll.
Den vann Drama Desk Award 1997 för bästa musikal, bästa musik och bästa kvinnliga biroll.
The Drama Desk Award är ett teaterpris som skapades 1955. I motsats till The Tony’s, där bara föreställningar som gått på Broadway kan nomineras, så gäller detta pris även föreställningar som går Off och Off-Off-Broadway.
Off och Off-Off- Broadway är ett begrepp som mer handlar om storleken på teatern än om placeringen. En Broadway teater har minst 500 sittplatser, en Off-Broadway teater har mellan 499 – 100 platser och en Off-Off-Broadway teater har mindre än 100.
Videosar:
The Life från The Tony Awards
Mr Greed
Use What You Got
The Oldest Profession
Musikalipedia - musikalblogg 