Skyscraper (1965), 248 föreställningar
Musik: Jimmy Van Heussen
Sångtexter: Sammy Cahn
Libretto: Peter Stone, inspirerad av pjäsen Dream Girl (1945) av Elmer Rice
Med tanke på skådespelerskan Julie Harris död igår så kunde det ju vara lämpligt att ta upp hennes enda Broadwaymusikal.
I den spelar hon Georgina, ägaren till en liten halvtaskig antikvitetsbutik som ligger på bottenvåningen i det brownstonehus hon bor i i New York.
Nu är det så att man vill bygga en ny skyskrapa i kvarteret och byggbolaget behöver riva hennes hus för att komma åt marken men Georgina vägrar att sälja.
Hon blir så småningom förälskad i arkitekten som leder bygget och till sist så ger hon efter och säljer sitt gamla hus.
Georgina har också en tendens till att dagdrömma väldigt mycket. Hennes dagdrömmar fungerar som kommentarer till det som hon råkar ut för i verkliga livet och visas för publiken.
Det här var en ganska så medelmåttig liten show. Utan Julie Harris medverkan hade den nog varit helt bortglömd idag. Hennes röst är hes och ganska så raspig och entonig men samtidigt rätt så charmig. Fast hon låter som om hon var typ 60 och inte 41 som hon faktiskt var vid inspelningstillfället.
Sångerna är typiska Broadwayaktiga och funkar för stunden men de fastnar inte. Har nu lyssnat på den 4 gånger på raken och har svårt att riktigt minnas nån enskild sång.
Som en dokumentation av en stor skådespelerskas enda musikalförsök är det här kul men också snabbglömt.
Favvisar:
I’ll Only Miss Her When I Think of Her, Opposites, Just the Crust, Everybody Has the Right to Be Wrong
Kuriosa:
Musikalens intrig gick lustigt nog stick i stäv med den allmänna uppfattningen i New York på den tiden. Man hade nämligen börjat inse värdet av de gamla bygganderna staden hade och folk ville att de skulle bevaras snarare än rivas för att lämna plats åt nya skyskrapor.
Pressklipp:
The new musical was probably never going to be more than a reasonably entertaining show because it is split straight down the middle. Exactly one half has to do with the fact that Julie Harris daydreams, the other half has to do with the fact that the same Miss Harris owns a troublesome building. The two halves of the story line never meets.
– Walter Kerr, Herald Tribune
The only fault I find with Julie Harris is that she’s a nonsinger. (I am one of the few remaining natives who likes to hear musicians in musicals) The fault is tolerable, however, in that she is such a good actress, and such an enthusiastic worker, that she gets the idea of a song across, if not all its lyric grace.
– Norman Nadel, World-Telegram & Sun
A few imperfections keep Skyscraper from being a tower of a musical. It punches too hard; some of its jokes are strained. Not all the songs have wit and melodic grace equal to their opportunities. And to accommodate a lively production number the architecture of the piece is allowed to become conventional. It is as if the musical feared to relax and be charming.
– Howard Taubman, Times