The Stripper (1982), Australiensk Cast inspelning
Musik: Richard Hartley
Sångtexter & libretto: Richard O’Brien, baserad på Carter Browns bok med samma namn från 1961.
”The strawberry blonde did a real H-O-T strip … until a corpse chilled the show”
Det är 1961 och Pine City polisen Lieutenant Al Wheeler har kallats till ett hotell där en kvinna (Patty) står på avsatsen utanför ett fönster på 15:e våningen och hotar att hoppa. Han börjar övertala henne att gå in igen och till sist går hon med på det, men när hon ska ta sig tillbaka till rummet så halkar hon och faller till sin död.
Alla avskriver fallet som ett självmord utom Al som känner på sig att det är nått som inte stämmer här och han misstänker att det kan röra sig om mord.
Han börjar att undersöka omständigheterna som ledde upp till ”självmordet”.
Den första han möter är Pattys kusin Deadpan Dolores som är stjärnstrippan på en riktigt sliskigt nattclub – hon presenteras som ”The girl who says it all from the neck down”.
Dolores berättar att Patty varit en arbetslös skådespelare som drömt om att bli berömd och att hon var singel och hade gått med i en ”ensamma hjärtan klubb” kallad The Arkwright Happiness Home. Den enda hon date-at var en florist som hette Harvey.
Al tar sig ett prat med honom och får reda på att det inte blev nått mellan honom och Patty
Dagen efter hittas Harvey död med ett väldigt uppenbart fejkat självmordsbrev vid sin sida.
Detta får Al att undersöka The Arkwright Happiness Home lite bättre och upptäcker då att osedvanligt många av deras kvinnliga medlemmar har dött under mystiska omständigheter.
Det visar sig så småningom att dating-klubben kidnappar ensamma unga kvinnor och säljer dem till bordeller i Mexiko. Strippan Dolores är i högsta grad involverad i operationen.
Patty upptäckte verksamheten och hotade att avslöja det hela. Då lovade Dolores att förvandla Patty till en stjärna och sa att bästa sättet att snabbt få uppmärksamhet var att fejka ett självmordsförsök.
Precis innan Patty gick ut på fönsteravsatsen så injicerade Dolores henne med en drog som fick henne att bli omtöcknad och ha svårt med balansen…
Fallet löst. Dolores och de andra åker i fängelse och för en kort stund i alla fall så är Pine City åter en lugn och laglydig stad…
Wow, en riktigt, riktigt, riktigt obskyr liten show. Från början skriven speciellt för The Sydney Theatre Company i början på 80-talet.
Och det är en liten pärla.
Den utspelar sig bland sliskiga typer och på sliskiga klubbar i början på sextiotalet och det avspeglar sig i musiken som består av femtio/sextiotals rock och mycket skön ”rökig” femtiotals jazz.
Jag känner av eran och stämningen på direkten.
Lägg till det lite ”strip” musik också, för det säger sig självt att en musikal med det här namnet måste innehålla minst ett stripnummer.
Texterna är roliga, ibland redigt snuskiga och känns precis så hårdkokta som det ska vara i en ”noir” historia.
Alla i showen passar in på genrens typgalleri: de är hårda, coola och fåordiga, männen är män och kvinnorna kurviga och farliga.
En av upphovsmännen till showen är Richard O’Brien, mest känd kanske för kultmusikalen The Rocky Horror Show (se dag 149). Både musiken och sångtexterna påminner om den musikalen så om man gillar Rocky så är den här en given favorit. Och det har den blivit hos mig. Blir alldeles lycklig av min nya upptäckt.
Favvisar:
Falling, Man of Steel, Nobody’s Fool, Begging the Question, There’s Many a True Word Said in Bed
Ljudisar:
Man Of Steel
Deadpan Dolores
There’s Many True Words Said In Bed
The Strip
The Stripper, bokomslaget
Musikalipedia - musikalblogg 