Dag 298: Matilda The Musical

29 Sep

41f7-plaBAL
Matilda The Musical (2011)
, West End, spelas fortfarande
Broadway 2013, spelas fortfarande
Musik & sångtexter: Tim Minchin
Libretto: Dennis Kelly, baserad på romanen med samma namn av Roald Dahl

Children are maggots – skolan Crunchem Halls motto.

Föreställningen handlar om den lillgamla bokälskande femåriga flickan Matilda.
Tyvärr för henne så är hennes föräldrar fullständigt ointresserade av litteratur och anser att allt som är värt att läras kan läras av att se på tv. Hennes föräldrar hånar henne och behandlar henne som om hon vore en vidrig liten insekt men Matilda är inte den som låter nån trycka ned henne. Varje gång hennes föräldrar varit dumma mot henne så utför hon nått hyss mot dem, som att ersätta pappans frisyrgele med mammans hårblekningsmedel.
Även i skolan som hon börjar i finns det elaka människor, främst den vidriga rektorn miss Trenchbull som varit olympisk mästare i släggkastning och som utnyttjar sin styrka och sitt sadistiska sinnelag till att plåga ungarna.
Det finns också goda människor, naturligtvis, som miss Honey, Matildas snälla klassföreståndare.
Får inte glömma att Matilda upptäcker att hon har övernaturliga krafter med vilka hon kan hjälpa andra människor.

En av de senaste årens mest tokhyllade nya musikaler.
Jag såg den för ett par år sedan och älskade scenografin (en av de snyggaste och fantasifullaste dekorer jag sett), tyckte det var makalöst bra skådespelarinsatser, främst från Matildas föräldrar, miss Trenchbull plus alla sanslöst begåvade och skickliga barn och jag älskade också den lätt anarkistiska och definitivt icke-Disneyska känslan som vilade över hela föreställningen – detta är ingen sockersöt puttenuttig liten barnmusikal.
Tyvärr så gillade jag inte själva musikalen och tyckte att musiken var relativt trist.
Just det senare intrycket blir bekräftat när jag lyssnar på castskivan för jag tycker fortfarande att musiken är trist. Här finns en fyra, fem låtar som jag gillar men resten tycker jag är helt ointressant. Mycket låter nästan som underscoring med rimmad dialog pålagd eller skandering av hejjarklacksliknande ramsor.
Not my cup of tea, om jag säger så.
Men smaken är ju som bekant olika och jag vet många som fullkomligt älskar både showen och plattan så ge den en chans även om jag dissar den.
Missa inte det ”hemliga” spåret som ligger precis efter finalen. Det är miss Trenchbull som håller ett helt makalöst elakt, roligt och fullständigt tungvrickande tal. Måste höras!

Favvisar:
Miracle, Loud, When I Grow Up, Revolting Children

Kuriosa:
Man har skrivit till en ouvertyr till Broadway versionen.

West Endversionen vann bl a 7 Laurence Olivier Awards: Bästa musikal, manliga huvudroll, kvinnliga huvudroll (delades av de fyra olika flickorna som alternerade i rollen som Matilda), manliga biroll, regi, koreografi, scenografi och ljuddesign.

Broadwayversionen vann 5 Tony Awards: Bästa libretto, manliga biroll, scenografi, ljusdesign och en special Tony för de fyra töserna som alternerade i titelrollen.
Lägg till det 2 Outer Critics Circle Awards: Bästa libretto, bästa scenografi
Plus 5 Drama Desk Awards: Bästa musikal, libretto, manliga biroll, sångtexter och scenografi och en Theatre World Award.

Pressklipp:
Those who think that the West End is always dumbing down and that an intelligent musical is an oxymoron will have to stay behind for detention with the diabolical Miss Trunchbull.
Writer Dennis Kelly and composer and lyricist Tim Minchin go to the top of the class with this anarchically joyous, gleefully nasty and ingenious musical adaptation of Roald Dahl’s story about a girl, Matilda, played tonight by Sophia Kiely, who scoffs Dickens and Dostoevsky like other kids eat sweets.
Sadly for the loveable moppet, her TV guzzling parents think she is just a jumped-up germ. Mum knows her brainy daughter is the best argument yet for population control. Dad thinks you don’t need to be clever if you can sell.
This classy and ultimately touching addition to the West End proves him wrong. It wears its learning and wit proudly, but has undoubted box office appeal too: it is likely to do for the RSC for the next 25 years what Les Mis has done for the past 25.
– Lyn Gardner, The Guardian

Rejoice, my theatergoing comrades. The children’s revolution has arrived on these shores, and it is even more glorious than we were promised. Rush now, barricade stormers of culture, to the Shubert Theater, and join the insurrection against tyranny, television, illiteracy, unjust punishment and impoverished imaginations, led by a 5-year-old La Pasionaria with a poker face and an off-the-charts I.Q.
Matilda the Musical, the London import that opened on Thursday night, is the most satisfying and subversive musical ever to come out of Britain, where it was nurtured into life by the Royal Shakespeare Company.
– Ben Brantley, The New York Times

Videosar:
When I Grow Up
At The Tony‘s
The Four Matildas perform together on Kelly and Michael Live!
At the Olivier Awards
Tim Minchin Sings When I Grow Up
Naughty
Revolting Children

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: